Nedanstående förteckning är hämtad från Sjöhistoriska museets hemsida. https://www.sjohistoriska.se/fartyg-kulturmiljoer/natverket-svenska-varv/varvsarkiv
Varvsförteckning över större svenska varv
(alla är inte med i varvsarkivsinventeringen)
Arendalsvarvet, Göteborg, som var en del av Götaverken invigdes 1963 och dess första leverans var
m/s Laponia samma år. Från 1968 tog Arendalsvarvet över Götaverkens hela nybyggnadsverksamhet.
På 1980-talet byggde varvet också flera oljeplattformar. Varvsanläggningen var uppbyggt på ett helt
nytt sätt med torrdockor och tillverkning inomhus. Arendalsvarvet lades ner 1989.
Bergsunds Mekaniska Verkstad, Stockholm grundades redan på 1760-talet. På 1840-talet
levererade verkstaden sina första ångmaskiner och 1850 sitt första fartyg, ångaren Norrköping.
Bergsund anlade 1874 Finnboda varv – genom en ny slip med verkstäder vid Finnboda, på Saltsjösidan.
Bergsunds Mekaniska Verkstad hade sin främsta produktion under tiden 1865–1900 men lades ner
1929.
Cityvarvet, Göteborg kallas sedan 1976 den reparationsanläggning som Götaverken fortsatte att
driva på den gamla varvsanläggningen. Varvet har ägts av Svenska varv AB och Celsius. Cityvarvet ägs
idag av ett holländskt bolag och är landets största reparationsvarv.
Ekensbergs varv, Stockholm som låg på södra sidan av Mälaren etablerades 1870 som ett mindre
reparationsvarv. Först på 1920-talet utökades varvet och fick då också en flytdocka. När
Salénrederierna 1942 tog över ägandet växte verksamheten, och man byggde fram till 1961 ett 30-tal
handelsfartyg. När Salénrederierna 1970 köpte Finnboda varv avvecklades AB Ekensbergs varv.
Eriksberg Mekaniska verkstad, Göteborg har sitt ursprung i landets första galvaniseringsfabrik
som grundats 1850. Det första fartyget var bogserbåten Aktiv som stapelavlöpte 1873. Eriksberg
satsade länge på att bli ett internationellt betydande reparationsvarv. Först efter omfattande
tillbyggnader under andra världskriget, och senare satsning på torrdockan, blev Eriksberg ett utpräglat
nybyggnadsvarv med 1969 ca 4 500 anställda. Varvet lades ner 1978.
Falkenbergs varv är ett av de yngre varven, grundat 1946. Dess första nybyggnation var tankfartyget
Sinbad 1949 och det sista färjan Jan Sniadecki 1987, beställt av ett polskt rederi. Därefter har en
begränsad reparationsverksamhet fortsatt under namnet Falkvarv AB.
Finnboda varv, Stockholm anlades 1874 av Bergsunds Mekaniska Verkstad för att få en möjlighet
till underhåll och reparation samt nybyggnation av större fartyg än vad som kunde tas in till Bergsunds
anläggningar i Mälaren. Det första fartyg som levererades var ångaren Talmud 1882. Varvet hade ca
700 anställda och lades ner som varv 1981.
Götaverken – Cityvarvet, Göteborg grundades som Keillers Werkstad 1841 som levererade sitt
första fartyg 1847, bogserbåten Kare. Varvet bytte 1867 namn till Göteborgs Mek. Werkstad
Aktiebolag och 1916 till Götaverken. Genom sin tidiga satsning på motorfartyg kom Götaverken att på
1930-talet utvecklas till världens största fartygsproducent och var även efter andra världskriget att av
Sveriges storvarv. Götaverkens största satsning var uppbyggandet av Arendalsvarvet som invigdes
1963.
Verksamheten på Götaverkens anläggning mitt emot Göteborgs centrum har övertagits av Cityvarvet.
Helsingborgs varv grundades 1866 som träskeppsvarv, levererade sitt första järnfartyg, skonerten
Arla, 1893 och sitt första ångfartyg, Argo, 1899. En viktig del av varvsverksamhet var tillverkningen av
däcksmaskiner. Helsingborgs varv hade ett begränsat utrymme och ingen möjlighet att expandera
vilket bidrog till att varvet lades ner redan 1966.
Kalmar varv grundades redan 1679 och var ett av de varv som byggde träskeppsskrov till de första
ångmaskinerna, levererade från Motala verkstad. Man började själva bygga järn- och ångfartyg vid
slutet av 1800-talet. Kalmar varv har haft en nära koppling till Ångfartygs AB Kalmarsund som bland annnat
ägde Ölandsfärjorna. Kalmar varv lades ner 1981 och en efterföljare 1987.
Kockums Mekaniska Verkstad, Malmö grundades 1840 medan varvsverksamheten startade 1873
med det första fartyget, lastångaren Tage Sylvan. Varvet hade sin topperiod efter andra världskriget då
Kockums var bland världens största leverantörer av fartygstonnage. Men varvet har också haft en
omfattande militär utveckling och produktion av speciellt ubåtar. Fortfarande sker ett
utvecklingsarbete av nya ubåtar i Malmö medan produktionen sker vid Karlskronavarvet, som
Kockums nu äger.
Lindholmens varv, Göteborg grundades som träskeppsvarv på 1840-talet. År 1853 levererade
varvet sin första ångslup och fick 1854 Motala verkstad som delägare. Lindholmens varv och Motala
verkstad kom under lång tid att ha ett nära samarbete. På Lindholmen byggdes Göteborgs första
torrdocka år 1875. Varvet blev en sektion av Eriksberg år 1971 och drevs därefter som ett
reparationsvarv fram till 1976.
Lödöse varv har en grund i det skeppsbyggeri som funnits där sedan medeltiden, men produktionen
av stålfartyg började byggas år 1900 där ångaren Karin blev den första fartygsleveransen. Varvet fick
ett stort uppsving 1960 när bröderna Lars och Vilgot Johansson från Skärhamn tog över varvet. Varvet
fick senare nya ägare och lades slutligen ner 1987.
Motala Verkstad grundades 1822 som reparationsverkstad för Göta kanals verksamhet. Varvets
första fartyg var hjulbåten Scandia 1842 och verkstaden byggde fartyg fram till 1920 då Färjan 4
sjösattes. Motala verkstad hade som varv sin största verksamhet vid mitten av 1800-talet. Under lång
tid var Motala Verkstad samägd med Lindholmens varv. Verkstaden existerar fortfarande.
Oskarshamns Mekaniska verkstad har sitt ursprung i den skeppsdocka som började byggas 1859
och som utvidgades med en mekanisk verkstad som blev klar 1862. Varvets första nyproduktion var
ångaren Gamleby 1868. Verksamheten döptes 1932 om till Oskarshamns Varv och
nybyggnadsproduktionen drevs under olika ägare fram till 1995. Idag bedriver Oskarshamnsvarvet
Sweden AB reparationsverksamhet.
Sölvesborgs varv har sin grund i en torrdocka som byggdes 1891–1894 och som sedan
kompletterades med nybyggnadsverksamhet. Det första stålfartyg som byggdes var tremastskonaren
Star. Varvets nybyggnadsverksamhet var intensiv efter andra världskriget, men lades ner i samband
med varvskrisen 1981.
Uddevallavarvet grundades 1946 när Gustaf Thordén köpte ett färdigt varv i USA. Varvets första
sjösättning kom året efter med m/s Ally Thordén. Varvet växte snabbt och hade efter 10 år ca 2 600
anställda. Uddevallavarvet byggde 1978 Sveriges största fartyg t/t Nanny på 499 000 ton dw. Varvet
lades ner 1986.
ÅSI-verken, Åmål tillverkade bl.a. detaljer till armén. Man började med varvsverksamhet 1952 när
den första vägfärjan byggdes. Varvets specialitet var bogserbåtar. ÅSI-verken upphörde med
fartygsbyggnation på 1980-talet.
Öresundsvarvet, Landskrona grundades på utfylld mark 1915 där också en torrdocka byggdes.
Varvets första sjösättning skedde 1918 med ångfartyget Torild. Öresundsvarvet var länge ett av de
mindre varven, men växte efter andra världskriget och hade då ca 2 500 anställda. Öresundsvarvet
lades ner 1983, men viss nybyggnads- och reparationsverksamhet har därefter skett. Ett nytt
reparationsvarv med namnet Öresundsvarvet AB är verksamt sedan våren 2003.
Örlogsvarvet i Karlskrona grundades redan 1680. Det första järnfartyget med ångmaskin var
kanonbåten Disa sjösatt 1877. Varvets har byggt ett flertal örlogsfartyg, men dess huvudsakliga
verksamhet har varit reparationer och underhåll av flottans fartyg. Varvets namn ändrades till
Karlskronavarvet i samband med bolagiseringen 1961. Varvet ägs nu av Kockums och har namnet
Kockums Karlskronavarvet.
Örlogsvarvet i Stockholm låg ursprungligen i anslutning till slottet Tre kronor, men har senare
funnits på Blasieholmen, Skeppsholmen och, sedan början av 1700-talet, också på Djurgården
(Galärvarvet). På den sistnämnda platsen byggdes Galärvarvsdockan som invigdes 1879. På
Beckholmen drev Örlogsvarvet bl.a. Gustav V:s docka, byggd 1919–1927. Verksamheten vid Stockholms
örlogsvarv flyttades 1969 till Muskö, söder om Stockholm.
Senaste Kommentarer