Wallenius Marine utvecklar tillsammans med KTH och SSPA  ”Ocean Bird ett delvis seglande fartyg för rullande gods.

I länkarna nedan kan du ta del av projektet:

Varför ett seglande fartyg?

Modellförsök!

Modellförsök med segel!

Så här kan det bli!

Ubåten ”Seal Carrier”, som byggs på Rindö, Vaxholm, säljer bra. Sjöingenjörssällskapet gjorde ett studiebesök här för några år sedan, som var mycket intressant och givande.

Se en film om Seal Carrier

Vår medlem, sedan 1977 Sune Andersson i Singapore, har skrivit ett ”kåseri” om ”En Historia om Triple Expansion  Ångmaskiner – Isbryteri och lite annat!” Vi har fått lov att publicera denna här på hemsidan tillsammans med en presentation om Sune själv och vad han har sysslat med. Sune är fortfarande aktiv i företaget Viking Engineering i Singapore.

Artikeln är både humoristisk och intressant och beskriver hur livet kunde vara i tider som gått.

Klicka på länken nedan och öppna artikeln i ”View Full Screen” och ha en trevlig lässtund.

Till artikeln – Klicka här”!

Statsisbrytaren ”Atle” byggd vid Lindholmens varv 1926.

Du har väl inte missat ”Att Läsa Sidan! här på hemsidan. Där finns många artiklar, som kanske kan vara av intresse samlat.

Länk till att läsa sidan!

Webmaster

Kanalen skär genom Korintiska näset mellan Korintiska viken i väster och Saronska viken i öster.
Kanalen har en bredd vid vattenytan av nära 25 meter och vid botten 21,3 meter. Djupet är cirka 8 meter.

Har passerat igenom här med ett kemikalefartyg och det är ganska märklig upplevelse då fartyget närmast ”självstyr” genom kanalen, då det bildas ”vattenkuddar” mot kanalväggen om fartyget är tillräckligt brett.

Strömmen i kanalen är vanligen 2,5 knop. Den ändrar riktning ungefär var sjätte timma.
Över kanalen finns två landsvägsbroar och en järnvägsbro.

Korintiska kanalen anses vara en stor teknisk prestation för sin tid. Det sparar mindre fartyg för den 400 kilometer långa resan runt Peloponnesos, men eftersom den bara är 24,25 meter bred är den för smal för dagens fraktfartyg. Kanalen används för närvarande främst av turistfartyg och ca. 11 000 fartyg passerar kanalen varje år. Kanalen byggdes genom en aktiv seismisk zon. Mellan 1893 och 1940 stängdes den under sammanlagt fyra år för underhåll och för att stabilisera sidoväggarna. År 1923 föll 41 000 kubikmeter massor i kanalen, vilket tog två år att rensa upp.

Det här får bli den sista ”kanalen” i serien om kända kanaler!

Webmaster

Vi har haft en fantastiskt god kontakt med Tekniska Chefen David Mandt ombord i M/S Fidelio under i de närmaste 6 månaderna.

David är medlem i Sällskapet och har försett oss med många bilder och uppslag under hans rundresa ut till Fjärran Östern och tillbaka till Europa. Vi hoppas att David snart skall få avlösning.

Vi bifogar en bild från Bunkersystemet efter resan fotograferad den 14 oktober kl. 17.02 strax innan ankomst Bristol, UK.

Vi bifogar också en PDF-med data om M/S Fidelio.

Vi tackar David för hjälpen med att göra våra sociala medier intressanta i dessa Coronatider.

Webmaster

Data om M/S Fidelio

Denna trafikled i Nordamerika är fascinerande och en trevlig upplevelse speciellt sommartid. Svenska fartyg har haft regelbunden trafik här långt tillbaka med bland annat Swedish Chicago Line och Ragnebolagen.

Några av bilderna i inlägget är från Webmasters egen tid i M/S Caroline Smith ett fartyg på DW 3525. Inte alltid så trevligt att korsa nordatlanten med detta relativt lilla fartyg vintertid. Minns en resa från Montreal till Liverpool, som i normala fall kunde gå på ca 10 dagar, men tog över 20 dagar. Med den lilla maskinstyrkan från Polar-dieseln kunde vi bara stäva mot sjön utan framfart i flera dygn.

”Saint Lawrenceleden (engelska: Saint Lawrence Seaway franska: Voie Maritime du Saint-Laurent är ett kanalsystem i Kanada och USA. Leden sträcker sig mellan Montréal och Eriesjön, över Saint Lawrencefloden och Ontariosjön till Eriesjön. Den togs i bruk 1959.

Leden består av en följd av slussar, kanaler och flodsträckor längs med Saint Lawrencefloden. Den sträcker sig från Montréal, dit större fartyg kan ta sig uppför den dittills breda och navigerbara floden, till Ontariosjöns utlopp i floden 306 km längre uppströms. I leden räknas även Wellandkanalen, sträckan längs med Niagarafloden mellan Ontariosjön och Eriesjön.] Därutöver finns slussar mellan Huronsjön och Övre sjön (Sault Locks, Soo Locks), och hela systemet går på engelska under namnet Great Lakes and Saint Lawrence Seaway (’Stora sjöarna- och Saint Lawrence-leden’).

Sträckning – Montréal (Québec)–Port Colborne (Ontario)

Byggande – 1954–59

Längd – 600 km

Slussarna längs med Saint Lawrenceleden mäter var och en 233,5 meters längd, 24,4 meters bredd och 9,1 meters höjd. Varje sluss kan fyllas med cirka 91 miljoner liter vatten på 7–10 minuter, och passagen förbi en sluss tar i genomsnitt 45 minuter. De största fartygen som tillåts gå genom slussarna är på 225,5 meters längd, 23,77 meters bredd samt med 8,08 meters djupgående och 35,5 meters höjd ovan vattenytan.”

(Källa Wikipedia)

I dessa Corona-tider så får man tid till mycket att göra hemma bl.a. rensa i gamla lådor. Till min ”nostalgiska förtjusning” så hittade jag läroböcker från min tid på Kalmar Sjöbefälsskola, som användes i tekniker och sjöingenjörsutbildningen i slutet av 60-talet och början på 70-talet. Någon som kommer ihåg de här böckerna. ELFYMA-tabellverket var en höjdare.
Webmaster